Riva hus – vad är det som gäller?

Hem Blogg Riva hus – vad är det som gäller?
4 juni, 2018

rivningsobjekt

Dags att riva delar av huset för att bygga nytt? Står det en gammal sommarstuga på din nyköpta tomt? Ibland vill man bara åt tomten men inte bostaden på den, till exempel rivningsobjekt som inte går att rädda. Oavsett skäl för rivningen är det viktigt att veta vad som gäller. Här är sex saker att tänka på när du planerar och utför en rivning.

Vad räknas som rivningsarbete?

Med rivningsarbete menas både att riva hela byggnader och att riva delar av en byggnad. För att det ska räknas som rivning krävs att hela huset eller byggnadsdelen med dess bärande delar, det vill säga stommen, tas bort. Det räknas också som rivning om du lämnar kvar grunden till byggnaden för att bygga nytt ovanpå.

Skaffa rivningslov

Funderar du på att riva ett hus krävs ofta ett rivningslov. Det behövs för att riva byggnader som finns inom ett så kallat detaljplanerat område. I städer och områden med tätare bebyggelse är det bestämt i en detaljplan vad marken får användas till och vad som får byggas där. Därför får man inte bygga nytt och riva hur som helst.

Söka rivningslov hos kommunen måste du göra innan du drar igång projektet. Ta reda på om det överhuvudtaget är tillåtet att riva byggnaden.

Du kan inte få rivningslov om

  • byggnaden eller byggnadsdelen omfattas av rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser,
  • den behövs för bostadsförsörjningen,
  • den bör bevaras av dess historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värde.

I princip behövs rivningslov för alla hus som kräver bygglov för att byggas, även om undantag förekommer. Detsamma gäller andra vägen – det krävs oftast inget rivningslov för byggnader som inte kräver bygglov för att upprättas. Tänk på att även om just den byggnad du har tänkt riva inte kräver rivningslov behöver du ändå oftast anmäla rivningsplanerna till kommunen. För att veta vad som gäller och undvika böter är det bra att alltid kolla med stadsbyggnadskontoret och byggnadsnämnden innan du påbörjar ett rivningsarbete.

Rivningslovet upphör att gälla om åtgärden inte påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från beslutsdagen.

När rivningslovet beviljats ska du utse en kvalitetsansvarig, göra en rivningsanmälan till kommunen och till den bifoga en rivningsplan. I rivningsplanen uppger du bland annat vilka material byggnaden består av och hur du tänker deponera dem. Den kvalitetsansvariges uppgift blir att säkerställa att rivningsplanen följs.

Blanketter för rivningslov, rivningsanmälan och rivningsplan hittar du hos din kommun, oftast på deras hemsida. Påbörja inte rivningen innan du har fått ett startbesked från kommunen!

Rivningsanmälan

Om det du ska riva inte kräver rivningslov behövs ibland ändå en så kallad anmälan, tidigare kallad bygganmälan. Om du ska riva en byggnad, eller del av en byggnad, inom ett detaljplanerat område krävs det ett rivningslov. Utanför detaljplanerat område är rivning enligt plan- och bygglagen istället en anmälningspliktig åtgärd.

Rivningsanmälan behövs inte för

  • bygglovsbefriade komplementbyggnader,
  • ekonomibyggnader utanför detaljplan,
  • byggnader av hemlig natur för totalförsvaret.

En anmälan om rivning ska lämnas in innan rivningsarbetet startar. Och kom ihåg att du måste vänta på startbesked innan du påbörjar arbetet!

Rivningsplan

För att avfallet ska hanteras på rätt sätt måste rivningen planeras. Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) reglerar detta, och kräver en kontrollplan vid rivning där risken finns att farligt avfall uppkommer.

Med en materialinventering får du kunskap om vilka avfallsslag som kommer att uppstå under rivningen. Gör också en beräkning av vilken mängd det kommer att bli av de olika avfallsslagen.

I inventeringen identifieras avfallsslagen och mängden av de olika avfallsslagen beräknas. Det som framkommer i inventeringen sammanställs i en kontrollplan. I den ska framgå hur avfallet ska hanteras. Särskilt viktigt att det framgår hur farligt avfall hanteras. Uppgifter om vilka entreprenörer som ansvarar för exempelvis transport och omhändertagande ska också framgå i planen.

Vad händer med avfallet?

Vid bygg- och rivningsverksamhet ansvarar primärt byggherren för avfallshanteringen.

Enligt avfallshierarkin i miljöbalken ska man främst förebygga avfall, i andra hand återanvända det, i tredje hand materialåtervinna det. Först när det säkerställts att det inte går att återvinna avfallet bör man överväga deponering. Ordningen gäller under förutsättning att det är miljömässigt motiverat och ekonomiskt rimligt.

För att uppfylla kraven i plan- och bygglagen och miljöbalken ska alla som bygger och river sortera avfallet. Genom sortering av avfallsmaterialet är det möjligt att:

  • öka återanvändningen
  • öka materialåtervinningen
  • samla in farligt avfall på ett kontrollerat sätt
  • minska mängderna som deponeras

Sortering av bygg- och rivningsavfall sker normalt på plats. I undantagsfall accepteras central sortering i efterhand. Sortering vid källan minskar nedsmutsning och förorening av produkter som sedan kan återanvändas. Det underlättar också återanvändning och återvinning.

Farligt avfall

Det är mycket viktigt att farliga ämnen, komponenter och material identifieras vid en materialinventering redan innan rivning och renovering startar.

Exempel på farligt avfall är lysrör, asbest, eternittak, avfall som innehåller exempelvis PCB eller kvicksilver, och asfalt som innehåller stenkolstjära.
Olika typer av farligt avfall får inte blandas med varandra eller med andra avfallsslag. Farligt avfall ska förvaras på ett säkert sätt på rivningsplatsen, i kärl med tydlig märkning.

Behöver du hjälp?

Välkommen att kontakta oss.

Dela detta: